have you ever wanted to disappear?

jag borde sova nu, har som mål att somna före tolv varje dag. men jag sover inte, har inte ens tänkt på att sova. sitter och lyssnar på fall out boy på spotify då jag inte hade just den skivan på datorn. jag älskar fall out boy lite mer än jag borde ibland, but how can i not? de är helt underbara & deras skiva 'from under the cork tree' var soundtracket till min högstadietid. det bara var så, jag &fall out boy liksom. och så mcfly, såklart!

justnu lyssnar jag på låten '20 dollar nose bleed' som är min nuvarande favoritlåt. brendon urie från panic at the disco sjunger på låten &den är helt amazing verkligen. att fall out boy har tagit en paus och inte gör musik nu är något som gör mig jävligt ledsen.  men, sånt händer ibland. metro station har ju splittrats, inte för att jag blev sådär jätteledsen. metro station är inga favoriter direkt, to be honest. men finaste fall out boy.. nej, de måste göra mer musik, det bara är så!

"you say you're not listening and i said, i'm wishing"


varför jag skriver dethär inlägget vet jag faktiskt inte honestly. för att ha något att göra tror jag. mer än att tänka på hur jävla kaos allting är. topp! idag är en sån där dag då allt har gått fel. jag är så arg på folk och hur de aldrig kan sluta trycka ner en och hur folk kan vara så jävla respektlösa. vissa saker säger man bara inte. fyfan.

NEJ. nu ska jag sluta vara arg och läsa kelly osbourne's bok för sådär femte gången.
pus.

 


i don't think you know me much at all

idag tror jag inte att det finns någon som förklarar hur jag mår bättre än ellie goulding.

who are we to be emotional? who are we to play with hearts and throw away it all?
who are we to turn each others heads? who are we to find ourselves in other people's beds?
i don't like the way i never listen to myself.
i feel like i'm on fire, i'm too shy to cry for help.

i don't think you know me much at all.

this love is be and end all, this love will be your downfall; i'm feeling down about this love.

who are you to make me feel so good? who are we to tell ourselves that we're misunderstood?
oh, who am i to say i'm always yours? who am i to choose the boy that everyone adores?
i don't see a reason why we can't just be apart;
now we're falling on each other like we're always in the dark.


when you call my heart stops beating

29/3-2008;
Simple Plan w/ Elliot Minor @ Cirkus, Stockholm.

idag är det två år sedan jag såg elliot minor & simple plan i sthlm. det var en, hur ska man säga.. händelserik dag? jag träffade elliot minor två gånger (ena gången lär jag minnas för alltid, för att det var så jävla sjukt. fia & matilda vet nog vad jag pratar om) och sen var det killen på bussen som var helt störd, men ja det var en fin dag. det var framförallt första gången jag träffade min fina vän matilda/maxie. helt sjukt att det var två år sen vi lärde känna varandra &det känns som att det sjukt mycket längre sen. men mja det var en väääldigt fin kväll och jag minns fortfarande när simple plan spelare 'i can wait forever'. hej vad jag grät då. :']



29/3-08


&på tal om matilda:
du är bäst i hela världen, okej? tro aldrig något annat.
snart är det london och då blir allt mycket bättre.
i'm always here.


a beautiful story left incomplete

satt & läste camillas inlägg om de där tillfällena när man funderar på om gud finns för att man upplever ett litet hallelujah-moment. camilla träffade dougie poynter på en ymas-spelning, &i'm so happy for her. jag hade mitt hallelujah-moment i oktober, den femte för att vara mer exakt. jag har nämnt det förut, men jag kommer aldrig glömma det.

jag kan inte glömma hur sjukt nervösa jag & matilda var innan vi skulle in på arenan. bakom oss i kön stod några fake-fans med high-heels &runt oss fanns alex &jack lookalikes. all time low var inne på arenan, bara några 100 meter ifrån oss. vi var så sjukligt nervösa och sysselsatte oss med att nämna massa människor som aldrig skulle dyka upp på konserten, och om någon av dem nu gjorde det skulle den som hade "fel" (alltså sagt namnet) få göra något pinsamt. dock räknade ingen av oss med att det skulle hända, för vi sa namn som ozzy osbourne, britney spears, joe jonas (matilda där ja!) och snoz i the blackout (hm, jag?). när vi blev insläppta var vi så sjukt glada och vi drog till merchen direkt för att kolla all time low tröjor. jag köpte min älskade 'all time blows' tröja och en runner runner EP och när jag vänder mig om för att säga något till matilda ser jag en person som är så otroligt bekant.

snoz. i the blackout. tankarna som for genom mitt huvud var ungefär "ohmygod snoz.. HELVETE jag måste göra något pinsamt >_<" sen tänkte jag inte så mycket, om jag ska vara ärlig. jag bara acted. sa till matilda vem det var, &hon smådog. jag gick fram till snoz, pratade lite med honom och gosh, han är verkligen världens trevligaste! vi tog kort med honom &pratade lite till, och sen hörde jag några röster jag kände igen alltför väl. matt, rhys &james från the blackout och jag trodde jag skulle svimma. james var sådär lagom udda som vanligt, rhys var helt underbart snäll &matt var sådär speciell som alltid. vi tog kort med dem med &jag pratade lite med james medan han svepte öl efter öl. sen, precis när jag och matilda skulle gå och kolla på the friday night boys, hör jag den där rösten som jag lyssnar på varenda jävla dag. sean smith. jag vände mig om, stirrade på honom och när han log så lovar jag att jag höll på att dö. vi tog kort med honom med, pratade lite och jag ville bara stanna tiden. han var helt underbar, som alltid. finaste sean! 

massa andra hade börjat ta kort med the blackout nu och så, så vi kollade lite på the friday night boys och jag höll på att gråta av lycka (matilda kan fan intyga det, haha!). när the audition sen började spela så var jag lugn och allt var kanon. jag vände mig om för att kolla om the blackout försvunnit, men det jag ser är sean. som står bakom mig. jag vänder mig om till matilda, tar tag i hennes arm och viskar, på svenska "helvete matilda, det är han! vänd dig om. DISKRET" matilda vände sig om, på ett väldigt odiskret sätt, och vid det lagret hade jag nästan börjat hyperventilera. helsike liksom, sean smith! jag visste att jag var tvungen att prata med honom. i just had to. jag hade hatat mig själv annars, hade aldrig förlåtit mig själv om jag missat den chansen. sa allt detdär till matilda och sen vände jag mig om och frågade om jag kunde få ta ett kort till med honom (för det första blev inte vidare bra) och bad om ursäkt för att jag störde. sean bara log och sa att det inte gjorde något. jag minns nästan allt i detalj. jag minns så väl när jag sa att jag sett the blackout tre gånger, varav två i sverige och hans svar var "aww!". jag minns också när han vände sig till mig och sa att han skulle berätta en hemlighet. (dock vet jag inte riktigt hur sean tolkar ordet hemlighet, eftersom alex gaskarth gjorde så att hela arenan visste samma sak 40 minuter senare) men mest av allt minns jag nog när jag bad om ursäkt för att jag gjorde så att han inte kunde kolla på the audition, och han svarade "it's alright, i've seen them before and they're not that good" sen skrattade han och jag trodde jag skulle dö på riktigt. jag minns inte hur många gånger jag ville pausa allting, stanna tiden. jag ville bara stanna där, på electric ballroom, där jag stod bredvid världens underbaraste människa. jag kommer aldrig glömma hur jävla söt han var, för det var han verkligen. och den som säger att sean smith är dryg har ingen aning om vem de pratar om. jag sa att hans texter var helt underbara &att the blackout var världens bästa band. sean blev generad och sa att jag överdrev. hell no, jag överdrev inte alls. fast det finaste av allt, ja, det var nog när jag sa att okej, mcfly var en aning bättre och sean skrattade och sa att han kände danny och att han var "a really cool guy". efter ett tag kände jag att jag var tvungen att sluta prata med sean, men jag hade kunnat fortsätta i en evighet. matilda tog kort med sean igen med och sen fick jag en kram av sean innan han försvann upp på balkongen. då, till tonerna av hot 'n' cold med the audition, trodde jag att jag skulle dö. jag lovar att glädjetårarna dök upp igen och jag har aldrig varit så lycklig som då.

efter all time low's set var klart skulle vi lämna arenan, men sprang på gavin i the blackout. jag var redan så sjukt glad och hur pepp som helst efter all time lows set så jag frågade gavin om kort och sådär. jag glömmer aldrig när han frågade var vi kom ifrån, jag svarade sverige och att jag sett dem där två gånger och en gång i england. han skrattade och sa att det var för mycket och han tillade sedan "we're not that good actually". han var härligast i världen och jag insåg än en gång att the blackout är världens bästa band, hands down. de är så sjukt trevliga och jag får aldrig nog av dem eller deras musik.

den femte oktober tjugohundranio är den bästa dagen i hela mitt lilla liv. då träffade jag the blackout för tredje gången och jag kommer aldrig glömma det. att all time low spelade med var mest en bonus, för inget kunde göra mig lyckligare än att ha träffat de där sex fina killarna från wales. att jag sedan fick autografer från alex gaskarth & jack barakat var också ett såntdär fint ögonblick, för det var så mycket som hände där ute. the blackout dök upp igen och jag ville bara stanna där. jag ville inte åka till sverige, tråkiga och jobbiga kalmar. men i had to. sånt är livet. men jag kommer aldrig att glömma den 5/10-09. the blackout var på en all time low spelning &jag träffade dem. det är sådant som man bara drömmer om. men det hände, for real. and i'll never forget. ♥

 


my hero; sean smith. ♥


the best looking boy in sight, holy smokes!

jag bara måste lägga upp den här otroligt fina videon!
i'm a big fan of nicholas hoult, har varit det sen han var med i about a boy. i skins var han helt stört bra &jag vill verkligen se honom i a single man. helst nu?
sen är jag också ett fan av the midnight beast, som gör så otroligt roliga videor &fina remakes av låtar. nu har de gjort en fin egen låt, 'lez be friends' och med i videon är ingen annan än nicholas hoult! han är helt randomly med i videon som dj &lite annat och gosh vad fint allt är. videon är precis som alla the midnight beast videor helt störd &sjuk och låten likaså, men den är så rolig att jag älskar den!

anyway, here it is!


i'm still painting flowers for you

UH jag hatar att blogga justnu. har min projektarbetes blogg uppe (http://ilovelondontown.blogspot.com) och jag ägnar all vaken tid åt att skriva saker åt den och ska försöka publicera massa inlägg i morgon. UH jobbigt värre. jag hatar fan att blogga just nu och det är inte roligt, för det blir som en jäkla plåga iochmed projektarbetet!
imorgon ska jag plugga massa massa massa på biblioteket och försöka få bort massa rester. i dag hade jag en dålig dag. i måndags hade jag en kanondag. ni vet en såndär dag när inget kan stoppa en? så var det i måndags! och liksom det var VÅR. leggings, skinnjacka och långt linne. FAN vad underbart det var. :'] men nu är det kallt och regnigt igen. jag vill ha vår och helst sommar, längtar efter att få gå i jeans-shorts och en stor t-shirt eller fina klänningar och converse. inte alltför långt kvar, i love itttt!

justnu sitter jag och lyssnar på ellie goulding på sjukt hög volym. hennes musik är stört underbar och hennes röst är helt lovely. hennes texter är helt amazing och jag är lite kär i hennes skiva 'lights'.
jag älskar hennes låtar och jag lyssnar på dem dagligen; när jag går till skola, på lektionerna, när jag tränar.. all the time! ellie goulding är min nya favorit &jag kan inte tröttna på hennes musik! :)

i lördags såg jag alice in wonderland. HEJ UNDERBAR FILM! jag älskar den verkligen. johnny depp ÄR the mad hatter och åh vad amazing den var alltså. hon som spelar alice är sjukt bra med &det roliga är att det var massa småkaraktärer som jag kände igen. en från eastenders, en från love actually, två från little britain... listan är oändlig haha. :) och saken är, alla småkaraktärer som haren, kaninen, musen &katten var BÄST. de gjorde filmen! och sen, of course som den little britain-tönt jag är, tycker jag att matt lucas' tvillingpar var helt outstanding.

i lördags sen, när jag kommit hem från filmen satt jag och läste en fin'fin bok, när min telefon ringde. det var bästa camsie som var och såg you me at six i london. helt plötsligt hörde jag underdog live genom en telefon och DAMN det gjorde att jag grät som en liten tönt. det var precis vad jag behövde. jag älskar den låten mer än ord kan beskriva!

mja, det får avsluta mitt inlägg, hihi! pus folket.

   


darling, we're in fashion

sitter hemma &lyssnar på fin musik på hög volym. blink-182 pumpar ur mina högtalare och jag gillar det massvis. 
ska uppdatera bloggen lite snart, men har för mycket att göra så hinner inte these days. ska snart ta mig bort till min pappa &fortsätta fixa lite med mitt kollage (jobbar på ett kollage med massa fashion-people som jag gillar, fina grejer. eller ja, egentligen är det people who inspire me ungefär.) har letat fina bilder hela kvällen &nu ska det fixas till. :)

ska dock ut med mina små hundar nu, sen blir det kollage-fix och senaste skins avsnittet.
men yes ska ut nu och sådär, så slänger in två bilder på världens snyggaste brud, fearne cotton. enligt mig är hon definitely the best dressed woman on earth! om jag hade hennes garderob skulle jag vara sådär lagom lycklig. hon äger ungefär en miljon converse och åh hon har så fina kläder att jag dör.

 


i don't ever wanna feel

skola i morgon är inget jag är sugen på, men what can i do?
heldag med, historia och estetisk verksamhet. toppendag, verkligen.
i'm fluent in sarcasm förresten, om ni inte märkt det.
anyways. jag ska dit iallafall, även om jag inte är sugen alls.
inte kul att vara i skolan av många anledningar.
snart är det slut dock. thank god!

nej, nu ska jag kolla på några big bang theory avsnitt innan jag somnar. pus!


[ett av mina favorit-moments från säsong två; rock band with sheldon, raj &howard. epic!]


i hear the voices when i'm dreaming


idag fyller en av mina favoritskådespelare år, nämligen jensen ackles.
han är så sjukt bra och hur härlig som helst. anyways, han blir 32 idaggg. :)



happy birthday jensen; ♥


home is where the heart is


sextiotre dagar kvar; ♥



give it up when you got no game

än en gång är det jag och jamie t som har umgåtts större delen av dagen.
här får ni iallafall en bild på hur jag ser ut idag,
tagen med den fina kameran i min mobil.

budget outfit kallas det;
tröja från gina tricot.
linne från hm.
leggings från primark, london.
glasögon från random place i london.
hårband från hm.

var så sjukt skönt igår för jag kunde ha skinnjackan,
det var så jävla underbart. kom igen nu våren :']


i've got the gift of one-liners

idag är jag trött - för jag är så jävla fail.
vaknade klockan kvart över sex efter att ha somnat halv tre;
 nikki sixx's självbiografi var alldeles för intressant för att jag skulle vilja somna.
kom till skolan för tidigt for once, klockan åtta och möttes av en nedsläckt och s t ä n g d skola.
studiedag. mina tankar justdå ska vi inte ens tala om.
(tydligen stod det på hemsidan på morgonen. bra att de skriver ut det vid den tiden. toppen'kul!)
så ja, dagen började inte värst bra för mig ska ju sägas.
blev dock bättre ju längre dagen gick &now it's all good.
blev inget gym idag för att jag pluggade, så nu har jag lite ångest.
är van att träna varje måndag, blir som en rutin. men får ta det imorgon på yogan istället.
denna veckan lär malkars gym bli min bästa vän. tisdag, onsdag, fredag, lördag och söndag.
that's life.

nejfan, nu ska jag ta och fixa mig lite mat. thai'mat känns som att det blir bra idag.
ja, jag tror fan det. :)



(london augusti tjugohundranio; i'm missing it!)


RSS 2.0